FRILANSSYD.SE

Hur sitter du som frilansare bäst?  
På nästa frukostmöte med Frilans Syd, fokuserar vi på hur vi sitter. I den inbjudna panelen finns inga ergonomiska experter, men väl frilansare som sitter och jobbar på olika sätt. Coachen Lisa Moraeus ger sitt perspektiv på skilda arbetssituationer och tipsar om hur kreativ energi och effektivitet kan gå hand i hand. 
I panelen:
Lisa Moraeus, Co-Active Coach som arbetar bland annat med att stödja frilansare och andra kulturentreprenörer, som vill utvecklas och hitta ett sätt att arbeta som ger energi och är framgångsrikt. http://lisamoraeus.se 
Cecilia Hjalmarsson, frilansjournalist som 2008 startade frilansstudion Södra Esplanaden i Lund, med en illustratör, en AD och en annan journalist. I dag är de åtta stycken egenföretagare som arbetar i enskilda eller gemensamma projekt. Tillsammans driver de också ett galleri.http://www.sodraesplanaden.se
Sven Rosell, frilansjournalist som arbetat hemifrån i nästan ett decennium, trivs bra med det och planerar inte att skaffa ett kontor på stan.
Charlotte Lundqvist, frilansjournalist och författare, aktuell med boken Hippa svenskars guide. Grundade Kollektivet Barbro tillsammans med tre kollegor hösten 2009. I gänget på Spångatan i Malmö ingår nu åtta journalister, två fotografer och en översättare som både jobbar enskilt och tillsammans.http://kollektivetbarbro.se 

Kontorsplats? En del av ett kollektiv? Källaren? Vad funkar bäst för just dig? Kom och diskutera olika alternativ och möjligheter tillsammans med panelen på Nesta.  En härlig frukostbuffé står färdig klockan 9 och ingår i entréavgiften på 69 kronor. Den serveras bland annat med olika ostar och flera sorters bröd från Olof Viktors på Österlen. Nestas baristor är prisbelönta och i frukostbuffén ingår espresso, cappuccino eller caffelatte.
Ta gärna med en vän eller kollega. Man behöver inte vara medlem i Frilans Syd för att komma på våra frukostmöten. Föranmälan är obligatorisk.
Maila cs@zeta.telenordia.se senast den 29 april.  
Hoppas vi ses!
Begränsat antal platser! Först till kvarn!
Det är det här som gäller!
Vad: Frukostmöte med Frilans SydTema: Hur sitter du?
Var: Nesta, Södergatan 22, Malmö (samma hus som TV4 och Kvällsposten)
När: Måndagen den 3 maj, klockan 9-11.
Kostar: 69 kr, buffé ingår. Anmälan:  Senast den 29 april till Christina Sandberg:
cs@zeta.telenordia.se
http://www.frilanssyd.se
Jennie, Erik och Torbjörn, Frukostmötesgruppen i Frilans Syd

Äntligen är det dags för Frilans Syds efterlängtade seminariedag!!
Första hjälpen för frilansar. 
Ett måste för dig som nyligen börjat frilansa. Under en heldag får du råd, tips och stöd för att komma igång med ditt jobb.
Och det är helt gratis för dig som är medlem i Frilans Syd!!
Ni som inte är medlemmar är välkomna i mån av plats, men får betala 250 kronor.
Vi bjuder på kaffe, men deltagarna får ordna lunch på egen hand. 

SJFs vice ordförande Arne König                                           
Hur fungerar upphovsrätten?                                           
Hur stöttar facket frilansare?                                           
Hur håller vi priset uppe och tar rätt betalt?                                                                 

Inköpande redaktör                                                    
Vilka texter/bilder är intressanta?                                           
Hur sälja in sig?                                                                                       

Skattemyndigheten                                                     
Skatter och regler för egna företagare                                            
Paneldebatt med                                           
Frilansande fotograf 
Radiofrilansare/författare                                           
Skrivande frilansare 
När: 10 maj kl. 09.30-16.00
Var: Tidskiften Manas lokaler  S:t Gertrudsgatan 4C, Malmö
Hur: Begränsat antal platser. Först till kvarn. Mat ingår inte.
Anmälan: senast den 3 maj till Christina Sandberg,
cs@zeta.telenordia.se. 
Mer detaljerad info kommer snart på en dator nära dig!
Varmt välkommen!!
Frilans Syd
Jenny Wickberg
ordförande                                                                                                                            

Lönsam journalistik på nätet
Thomas Frostberg talade om sin tid som chefredaktör på nyhetsbrevet Rapidus, om trender i journalistiken från USA samt bidrog med några spaningar från Sydsvenskan, där han idag är profilerad skribent. Att starta Rapidus Rapidus är ett nyhetsbrev innovationer och nya företag i Öresundsregionen. Grundidén är att erbjuda snabba, unika och nischade nyheter till betalande abonnenter. Senare har kundkretsen blivit ett viktigt nätverk, som också betalar för att träffas i frukostmöten etc. Rapidus startades under 99-00 av Jan Wifstrand (f.d. chefred. Sydsvenskan), när det hände mycket på Ideon och kring företag som Framfab och SonyEricsson. Rapidus kom igång kort före dotcomdöden, som blev en prövning för branschen och projektet.Från starten av projektet fanns vissa lärdomar att dra menade Frostberg:
”Saker tar tid. Räkna med det dubbla, för att få en realistisk uppfattning.”
I fallet Rapidus hade de inblandade satt ett ekonomiskt mål att uppnå till första sommaren, det gick inte att uppfylla, men de valde att fortsätta ändå.I början hade man ett fåtal prenumeranter, främst i Skåne. Nyhetsbrevet levererades via mail, tre gånger i veckan. De inblandade var i början bland annat förutom Jan Wifstrand och Thomas Frostberg, Jessica Grundström (säljare) och Pia Rehnquist. Det var ett litet team:
”Omge dig med folk det är kul att jobba med, det behövs när det går trögt”, slog Frostberg fast.
Alla hade under tiden andra uppdragsgivare som frilansare, och Rapidus fungerade som ett frilanskontor med en gemensam produkt. Alla hade egen firma och reglerade deltagandet i Rapidus med kontrakt. Kontrakt med andra frilansare löpte över flera månader, vilket innebar en trygghet för dem. Att ha andra uppdragsgivare vid sidan om uppmuntrades.Efter 1,5 år inleddes eventverksamhet, där prenumeranter bjöds in för att lyssna på kända profiler vid frukostmöten. Dessutom inleddes ett (misslyckat) webb-TV-projekt. Frukostmötena blev säljande för nyhetsbrevsabonnemangen, och företag började även betala för att stå som medarrangörer.
Av detta lär man sig:
”Pengarna ligger inte alltid i den första relationen”.
För nyhetsbrev (10-12 unika nyhetsartiklar i veckan) med tillgång till frukostmötena betalade abonnenter 4900:-. Om prissättningen säger Thomas:
”Mycket var gissningar.”
Priset visade sig ligga precis under en gräns för vad ansvariga chefer själva fick attestera. Från början hade inte journalisterna haft självförtroendet att ta så mycket betalt, en ekonom satte priset. Eftersom de som prenumererar inte personligen står för utgifterna så visade det sig gå bra. Det är lättare att ta betalt när det är företag som står som kunder.
Vissa saker gick mindre bra – Danmarkslanseringen till exempel.
”Vi gick på pumpen i Danmark”, säger Tomas. Öresundsintegrationen gick inte så fort som man trodde. Under den första tiden såldes max 10 abonnemang i Danmark.Beteendet hos kunderna gav vissa lärdomar. En del av kunderna satt själva på mycket av den information som nyhetsbrevet var först med att släppa, men behövde veta när andra visste. På frågan om varför det unika nyhetsmaterialet inte bara kopierades och mailades vidare, var svaret att det förmodligen beror på att kunderna själva var del av en krets som arbetade med patent, immaterialrätt etc. och hade ett rykte att leva upp till. Dessutom blev tillgången till eventen en anledning att faktiskt lösa fler abonnemang inom ett och samma företag.Nyheterna samlades in genom att finnas i rätt kretsar, ”hänga på Ideon varje dag”. Många av företagen gjorde väldigt nya saker men var inte fullt medvetna om att det de gjorde var nyheter. ”Det fanns 100-150 företag som var helt oskrivna”.
Hur bevakade man företag som ofta också var ens kunder? Det gäller att bygga upp en trovärdighet. Jan Wifstrand bidrog till detta med sin publicistiska tyngd. Annars gällde det att helt enkelt odla trovärdigheten och inte tumma på nyhetsvärderingen, inte ta otillbörlig hänsyn. På frågan om de hittade kriminalitet hos företagen de bevakade: Nej, men det förekom falska utsagor, att chefer odlade företag som de skulle kunna köpa upp billigt.
Hur förhöll man sig till konkurrenter? Andra medier fick betala för nyhetsbrevet, som alla andra. När man hade en nyhet som kanske skulle passa bättre i något annat medium, uppmuntrades den aktuella medarbetaren att sälja in sitt jobb där. Fanns det planer på att expandera till andra marknader? Nej, Rapidus fokuserade på Öresundsregionen. Det är mycket viktigt att vara hängiven och kunnig på det bevakningsområde man valt. 
Erfarenheter från USA – och Sydsvenskan
Thomas Frostberg var en sejour i San Fransisco och Silicon Valley under 2006, och arbetade under sex månader på San Fransisco Chronicle, en tidning som idag är på fallrepet. Under den tiden syntes det hur vissa profiler blev stora, hur ett antal bloggare trädde fram och blev egna kraftfulla varumärken och medieföretag. Ett sätt de arbetade på var att hålla events och ta emot sponsring från företag. Detta blev intäktskällor, där de som inte skulle kunna tänka sig att betala för innehållet på sajten istället gärna betalade för att delta i eller synas i samband med högprofilerade evenemang.
Dessa bloggare, som alltså var självständiga frilansare, visade att medieföretagen kommer att behöva leva i symbios med många små talanger. ”Anställningskontraktet kommer inte att vara viktigast”. Lokalt märks det även här då Sydsvenskan exempelvis ska göra sig av med nittio medarbetare och istället kommer att behöva ta in fler frilansare. Frågestund Går det att som frilansare få sponsring i Sverige? 
– Det är svårt, det finns en tradition att sponsra idrott och i viss mån kultur. Förmodligen kommer det att öka i framtiden. Det är lättare att få sponsra som aktiebolag, än som enskild firma.Hur ska man dela upp risker/vinster ekonomiskt, när man går ihop om ett större projekt?
– Det är viktigt att man har ett avtal, att man planerar för en upplösning redan från början. Det är som ett äktenskap, först är man kär men sedan är man kanske inte kär längre. När man eventuellt behöver lämna samarbetet finns olika modeller för detta, viktigast är att man från början bestämt hur det ska gå till. En modell är ”naked in – naked out”, dvs. att man lämnar företaget precis som man kom in, utan att kunna plocka ut någon förtjänst (eller dra på sig förlust).
Kommer nätannonsering att kunna ersätta pappersannonsering?
– Nej, inte i summor. Istället kommer man att bli beroende av att ha många olika intäktskällor. 
 /Vid pennan Gabriel Stille  

Frukostmötet den 1 mars handlade om samarbetet mellan fotograf och reporter. Reportern Agneta Nordin och fotografen Ewa Levau delade med sig av sina erfarenheter av att arbeta och resa tillsammans.

Ewa Levau och Agneta Nordins samarbete började 2005 med en resa till Mexico City. De kände inte varandra särskilt väl på den tiden utan hade bara gjort några enstaka jobb ihop för tidningen Vårt Malmö. Kvällen innan de skulle åka fick Agneta panik:

–        Jag tänkte: shit, vad är det jag har gett mig in på? Jag ska resa jorden runt med en människa som jag knappt känner.

Det visade sig dock att de gick bra ihop och hade en likartad inställning till arbetet. Båda arbetar intensivt när de är ute och börjar gärna redan vid sju på morgonen. När de kommer till hotellet vid sju-åtta på kvällen är de för trötta för att hänga i baren.

– Vi är ganska lika och har kul ihop. Vi ser alltid till att boka in några dagars ledighet på våra resor, säger Agneta. Hittills har resorna bland annat gått till Marocko, Egypten och Västbanken. Varje resa börjar med att ett intresse.

–        Det måste finnas något som kittlar intresset. När man känner så blir det också mycket lättare att sälja in jobbet, säger Agneta.

Ewa och Agneta bokar aldrig en resa på spekulation, utan åker bara om de har sålt in tillräckligt många jobb för att vara säkra på att de kan finansiera resan och täcka alla kostnader. I budgeten ingår också en liten inkomst.

Normalt har de kontrakt på fem till tio jobb när de åker. Båda två får idéer och säljer in jobb till uppdragsgivare. De förhandlar dock var för sig för om sina arvoden.

– Jag förstår att Agneta får mer betalt än jag, eftersom research och skrivande tar mer tid, säger Ewa. För att kunna sälja in jobb gäller det att inte åka dit alla andra åker. Om en redaktion just har lagt pengar på ett ”Afrikajobb” köper de inte in ytterligare ett även om vinkeln eller resmålet är ett annat. Båda Ewa och Agneta är vana frilansar och känner många uppdragsgivare vilket underlättar insäljningen.

Även om säljarbetet framför allt sker före resan händer det att de kan vinkla om material i efterhand. Nya jobb tillkommer däremot inte på plats. Det har de helt enkelt inte tid med.

– Men det är klart. Vi är ju journalister. Om vi hade varit på plats i Chile nu är det klart att vi hade ändrat våra planer, säger Agneta. De får aldrig ut förskott för resorna av deras uppdragsgivare, men hittills har inget jobb spruckit så att de har förlorat pengar.

På plats försöker de hanka sig fram på de språk de kan eller så anlitar de en lokal tolk. Det behövdes till exempel i arabländerna, eftersom varken Ewa eller Agneta kan arabiska. Innan de reser kollar de upp vilka villkor som gäller för journalister i det landet. I Marocko reste de in som journalister, men inte i Egypten.

När det gäller resan till Kairo använde Agneta för övrigt en ny arbetsmetod för att boka in intervjuer. Hon skulle skriva om demokratirörelser i Kairo och tog alla kontakter via Facebook.Innan Ewa och Agneta började arbeta tillsammans hade Ewa testat att samarbeta med andra reportrar. Försöken föll inte så väl ut. Olika arbetstempo och en reporter som inte levererade materialet var några av erfarenheterna.

– Jag tycker om att arbeta nära tillsammans med någon som ett team. Så jag letade efter en journalist, säger Ewa.

Efter flera års samarbete är de två nu så sammansvetsade att de kan hjälpa varandra när det behövs. Till exempel ser Ewa om Agneta börjar trampa vatten i en intervju. Då rycker hon in med en fråga.

–        Jag älskar att sitta med under intervjuerna. Det ger många uppslag.

Nyckeln till ett gott samarbete handlar om att vara lyhörd menar de båda. På hemmaplan arbetar de däremot inte alltid ihop.

– Så vi tråkar inte ihjäl varandra, säger Ewa.

Vid pennan Emilia Söelund

Nu kan du annonsera på Frilans Syds hemsida om allt som gäller frilansverksamhet. 
Och det kostar inget!!!
Kanske vill du hyra ett arbetsrum eller har en plats till uthyrning. Köpa eller sälja din dator eller kontorsstol. Behöver hjälp med att hitta en intervjuperson. Maila din annons till Christina Sandberg cs@zeta.telenordia.se  Frilans Syd förbehåller sig rätten att inte ta in annonser som ligger utanför området frilansverksamhet.

Vid Frilans Syds årsmötet den 2 mars 2010,  på la Couronne i Malmö,  avgick Anne Jalakas som ordförande. Hon blir kvar i styrelsen som sekreterare. Till ny ordförande valde årsmötet Jenny Wickberg. Övriga styrelsemedlemmar;  Anncy Göransson (omval), Christina Sandberg (omval), Erik Skogh (omval), Jennie Larsson (nyval) Marie Skoglund (omval),  Torbjörn Hallgren (nyval), Torbjörn Uhlin (omval) 

Varmt välkommen till Frukostmöte i Malmö
måndagen den 1 mars kl. 09.00-11.00 

Samarbetet – reporter/fotograf
Den 1 mars ägnar vi Frilans Syds frukostmöte åt ämnet samarbete mellan fotograf och reporter. Hur gör man för att hitta en samarbetspartner som man trivs ihop med? Vad är viktigt att tänka på för att samarbetet ska flyta på? Vilka fallgropar finns? Vem säljer in knäcken?Reportern Agneta Nordin och fotografen Ewa Levau berättar om sina erfarenheter. Ewa och Agneta har jobbat ihop i många år, både i Sverige och utomlands, de försöker göra en utlandsresa ihop varje år. De kommer att berätta om hur de har fått samarbetet att fungera men även om mindre lyckade erfarenheter som de har varit med om. Det kommer förstås också att finnas utrymme för diskussion! Välkommen till Nesta, den 1 mars, föranmälan är obligatorisk. En härlig frukostbuffé ingår i entréavgiften som är 69:-. Den serveras bland annat med olika ostar och flera sorters bröd från Olof Viktors på Österlen. Nestas baristor är prisbelönta och i frukostbuffén ingår espresso, cappuccino eller caffelatte. Eftersom Nesta saknar kortläsare på ovanvåningen ser de helst att man betalar kontant. Ta gärna med en vän eller kollega så träffas vi och utbyter erfarenheter!Var: Nesta, 1 trappa upp - Södergatan 22, Malmö (samma hus som TV4 och Kvällsposten)
När: Måndag, 1 mars, kl. 9.00
Kostnad: 69:- [frukostbuffé ingår]
Anmälan: senast den 25 februari till Christina Sandberg: cs@zeta.telenordia.se

Nu e’ de’ dags för

Frilans Syds Årsmöte!
 Och då öppnas kassakistan av din bästa Frilansklubb som bjuder på mat. 
Vi ska välja in nya styrelseledamöter!
Var med att påverka!!!
Motioner till Årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast tisdag den 23 februari
(se adress nedan)
Anmäl dig NU!!! 
Mat att välja på;
Den halstrade råbiffen - Den gravade laxen  - Den vegetariska lasagnen  
När: tisdagen den 2 mars kl.18.00
Var: la Couronne – källaren - Södra Förstadsgatan 36, Malmö.
(Närmsta busshållplats Triangeln)
Hur: anmälan senast fredagen 26 februari till cs@zeta.telenordia.se
MED maträtten i ämnesraden!
TACK på förhand för det!
Eller ring/sms:a  070 614 08 10
www.frilanssyd.se
Varmt välkomna!!!
Anne Jalakas  ordförande  och styrelsen 
*Motioner  skall skickas till
Anne Jalakas
Sunnanväg 237
222 70 Lund

Christina Sandberg den 20 januari kl. 18:17

Tyvärr frukostmötet är inställt. För få anmälda! Trist! Men så kan det bli. Vi i styrelsen tar nya friska tag inför kommande årsmöte och nästa frukostmöte. Ha’ de’ alltid bäst!
Styrelsen/gm Christina

Nytt år! Ny säsong med frukostmöten i Malmö. Start den 1 februari. Varmt välkommen! Ha’ de’ bäst! Frilans Syds styrelse/gm Christina
________________________________________
Låt visionen bli verklighet!
Borde inte frilansjournalisterna ha en egen ombudsman som i Danmark? Eller en egen fond för att ge ut facklitteratur som i Norge? Eller tycker du att reglerna för medlemskap i journalistförbundet är åt helsike?
Ta med dig dina goda idéer och din frustration och kom till årets första frukostmöte på Nesta den 1 februari. Då ersätter vi julens rimverkstad med en motions-skrivar-verkstad för att kunna vara med och påverka inför vårens årsmöten. Även icke-medlemmar uppmanas att komma med sina synpunkter – kanske faller några i god jord och får igång tankarna hos någon närvarande medlem.
Åsa Ohlsson, ordförande i frilans riks, är på plats och lär ut allt hon kan om motionernas sköna konst. Exempelvis vikten av tydliga, avslutande att-satser. Hon har också en bred överblick av vilka förslag som varit uppe tidigare, hur frilans riks och förbundsstyrelsen ställt sig, och på så sätt kan vi undvika att uppfinna hjulet på nytt.
När det gäller motioner leder inte alla vägar enbart till den lokala klubbens årsmöte. Det är möjligt att motionera året om direkt till förbundsstyrelsen. Men en motion får större tyngd om den stöds av den lokala klubben och frilans riks. På frukostmötet erbjuds du möjlighet att förankra dina idéer hos andra och tillsammans vässa formuleringarna. Så kom till Nesta, presentera dina förslag eller lufta dina åsikter, och sedan hjälps vi åt att göra vision till verklighet!
Föranmälan är obligatorisk. En härlig frukostbuffé ingår i entréavgiften som är 69:-. Den serveras bland annat med olika ostar och flera sorters bröd från Olof Viktors på Österlen. Nestas baristor är prisbelönta och i frukostbuffén ingår espresso, cappuccino eller caffelatte. Ta gärna med en vän eller kollega så träffas vi och utbyter erfarenheter!

Var: Nesta, Södergatan 22, Malmö en trappa upp. Gärna cash. Ingen kortläsare en trappa upp. Samma hus som TV4 och Kvällsposten.
När: Måndag 1 februari, kl. 9.00-11.00
Kostnad: 69:- [inkl. frukostbuffé och valfritt kaffe]
Anmälan: senast den 28 januari till Christina Sandberg: cs@zeta.telenordia.se

Hilsen Natacha Lopez och Erik Skogh
ansvariga för Frilans Syds frukostmöten

Konsten att kränga frilansreportage från din semesterresa och förmågan att få iväg berättelser från Ryssland, Uzbekistan och andra forna Sovjetrepubliker. Det var ämnena för Frilans Syds frukostmöte på café Nesta i Malmö den 7 december.

- Hemmaredaktionerna är jättestressade och hinner inte tänka. Så ge dem one-liners, helst någonting dramatiskt, så kan du komplicera berättelsen i efterhand.

Så sammanfattar Elin Jönsson, en av Sveriges främsta Rysslandkännare, konsten att sälja frilansreportage från utlandet. Det är inte lönt att försöka sälja in ett avancerat resonemang.

Jenny Wickberg, frilans i Lund, berättade om hur hon med minimal ansträngning lyckats ta betalt för ungefär samma semesterstory flera gånger.
- Jag har faktiskt sålt ungefär samma grej i tre år, konstaterade hon.

Elin Jönsson inledde morgonen och fick med sin berättarkonst många av oss att glömma sista mackan och låta kaffet kallna. Hon har ett sätt att muntert och lakoniskt strö kommentarer omkring sig.

 - Terror ger bra ekonomi, grimaserade hon och refererade till sina år som frilans i Moskva med många resor genom Kaukasus.

- Jag har alltid varit dålig på att ta betalt, framförallt när det gäller jobb till Sveriges Radio. Jag har levt enkelt och billigt, precis som en ryss. Men det är klart - när det händer saker, då tjänar man bra.

Elin Jönsson jobbar idag 75 procent på UR och frilansar för resten. De senaste åren har hon bl a gjort dokumentärfilmen Long distance love om en kirgizisk gästarbetare i Moskva och skrivit boken Konsten att dölja en massaker, om polisens och den uzbekiska militärens brutalitet i Andizjan. Hon har under perioder vikarierat som korrespondent för SR i Moskva och under flera år bott i stan. Hennes första möte med Ryssland, eller rättare sagt, Sovjetunionen, var 1991 när hon som 17-åring kom dit som utbytesstudent. Hon hann knappt packa upp väskan förrän imperiet kollapsade.

-  Jag översatte artiklar från DN och SvD för mina ryska kompisar och de blev ledsna över tonen, över att svenska skribenter förlöjligade saker och ting och gav en skev bild av läget, sa Elin.

Så unga fröken Jönsson skrev ett brev till DN och sa som det var. De svenska mediernas rysslandsbevakning var dålig. Hon hade kontakt med vanliga människor och kunde göra det bättre. Detta i ett läge när landet var i kris och hunger rådde. EG skickade konserver och nödmat.

- Jag blev helt besatt att Ryssland och lärde mig ryska jättesnabbt, vilket var nödvändigt om man skulle stå i en brödkö tillsammans med sovjetiska krigsveteraner.

 Att åka hem till Sverige föresvävade henne aldrig. Från DN hördes inte ett ljud och Elin fick snart annat att tänka på. När väl hennes utbytesår var slut och hon kom tillbaka till villan i Saltsjöbaden fann hon ett mycket gammalt brev från DNs utrikesredaktion där de tackade för hennes erbjudande och bad henne att skriva om Ryssland på sitt eget sätt. Fria händer!

- Jag bara sjönk ihop. Mamma hade lagt brevet underst i posthögen och trott att det var något erbjudande om prenumeration från DN, suckade Elin.

Numera åker hon tillbaka till Ryssland och grannländerna så ofta hon kan, vilket alltså innebär att hon också jobbar i t ex Moldavien, Slovakien och Ukraina. Hon har engagerat sig djupt och personligt, men också journalistiskt, bland annat för tjetjenska flyktingars situation och mot den ryska militärens brutalitet. Detta innebär att hon upprepade gånger mottagit allvarliga hot.

- Men jag tycker att man måste få vara människorättsaktivist också. Man kan inte bara vara journalist, sa Elin Jönsson, och det är utmärkande för hennes attityd till jobbet.

Genom sina texter och reportage lyckas hon beskriva större skeenden, politiska konflikter och invecklade förlopp i för läsarna och lyssnarna främmande kulturer. Men det sker så gott som alltid genom att lyfta fram individuella öden.

- Jag har alltid tagit fast på enskilda människor - de som jobbar för förändring. Det är dem jag tar fasta på, till exempel när det gäller Tjetjenien.

Så långt Elin Jönsson som faktiskt är mer fast anställd än frilans även om många fortfarande tror att hon är frilans. Och kanske återgår hon på nytt till en friare roll framöver.

Morgonens andra huvudperson var Jenny Wickberg, Lundafrilans med över 20 års erfarenhet som skrivande journalist. Hon kunde berätta om en typ av jobb som många frilansar gärna fnyser åt men som en hel del av oss också gjort ibland – semesterknäcket - att man passar på att göra en grej när man ändå råkar vara på en spännande plats eller möter en intressant människa.

- Så fort det handlar om rena resereportage så sjunker priset, sa Jenny och menade att många redaktioner antagligen låter sina egna reportrar göra en stump om Toscana när de ändå är där, en guide till Rügen när de är där osv.

I hennes eget fall började reseskrivandet med ett reportage om storstadssemester med tonåringar i Paris för tidningen Äventyrliga föräldrar. Tidningen betalade i tid men publicerade av olika skäl aldrig texten.

- De hade däremot ingenting emot att jag sålde materialet vidare, sa Jenny.

Ett annat exempel är en resa till Rom där hon bland annat stötte på en svenska som jobbade som guide i Vatikanen, vilket resulterade i en artikel i SvD, sedermera en annan i GP och därefter reportage och texter i ytterligare tre andra tidningar.

- Jag har knådat om innehållet och ställt några nya frågor via mejl till den svenska guiden i Vatikanen, sa Jenny. På det sättet har jag enkelt kunnat vinkla om materialet så att det passat i olika tidningar.

Vid en resa på den grekiska ön Thassos för en tid sedan träffade hon på en annan ung svensk med grekiska rötter som jobbade som guide. De pratade en stund, Jenny ställde lite frågor och de bytte mejladresser. Den kontakten kan mycket väl, tillsammans med Jennys bilder från resan, utvecklas till en Thassosguide eller någonting annat så småningom. Därför lyder Jenny Wickbergs råd:

- Hitta en svensk utomlands som gör någonting intressant. Det är en gångbar grej! 

Vid pennan
LARS MOGENSEN